Kantareller får mina tankar att varje år vid denna tidpunkt vandra iväg och jag får ofta ont i magen när jag tar fram min mixer...
För snart 4 år sedan stod vi en kväll mitt i veckan och lagade mat! Alfred som alltid var med mej i köket ståendets på en stol, var som vanligt med mej även denna kvällen!
På menyn stod det kantarellsoppa! Vi skar, vi stekte och vi kokade! Sedan hällde vi i den kokande soppan i mixern, satte på locket och PANG!!!! Locket flyger av och den kokande soppan flyger rakt på Alfreds ansikte som står precis intill mixern...
Jag hittade mej själv väldigt snabbt, vilket man inte tror att man gör när man hamnar i en sådan här hemsk situation...
Men jag sprang in i duschen, ställde oss där i LJUMMET vatten och bara sköljde Alfred som då bara var knappa 17 månader...
Han skrek, ja jag har nog aldrig hela mitt liv hört ett barn skrika så hjärtskärande förut, aldrig.. Jag grät hysteriskt och jag ropade till Douglas som stod där helt förlamad av allt som hade hänt att ringa pappa Jonas!
Min duktiga då 4 åring kunde numret utantill och fick tag på Jonas!
Jonas ringer akuten och vi får komma in så fort han kom hem!
När vi kom in på akuten så kunde dom typ inget. Dom höll på att skrämma slag på Alfred med sina gröna kläder och munskydd.
Läkarna talade om för mej att han skulle ligga under kranen med iskallt vatten, men NEJ jag envisades om att det skulle vara ljummet vatten!
På morgonen efter fick vi åka till brännenheten i Linköping för en extra koll. Hans horhinnor var skadade, men bara några djupare sår vid tinningarna och ögonen....
Jag har aldrig i mitt liv mått så dåligt.. Jag beskyllde hela situationen på mej, att det var mitt fel allt.. Så klart det inte var..
Det som räddade honom att han inte fick MER brännskador var det LJUMNA vattnet och den långa duschen! Det räddade honom från mer ärr och skador!
Så tänk på det, använd ALLTID LJUMMET vatten inte kallt när ni/någon bränt sig och gör det direkt och länge!
Efter några dagar såg han ut så här och var vid mycket gott mod! Hans små ögon läkte på bara några dagar med hjälp av salva och hans läkkött var grymt bra och efter 2 veckor så var nästan alla skorpor borta!
Idag har han bara några små vita pluttar längst upp i hårfästet!
Han hade tur i oturen!
Dagen efter brännskadan var han med mej i köket igen och var inte ett dugg rädd för att laga mat;-)
Idag håller jag i locket med båda händerna när jag mixar något, oavsett om det är något kallt eller varmt.. Livrädd för att locket skall hoppa av...;-)
måndag 16 september 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Olyckor händer så lätt, förstår att du klandrar dig själv för det som hände! Men det är så lätt hänt! Du fann dig i alla fall i situationen vilket rättade honom precis som du själv säger! Barn är ändå så bra "läkare", dem läker mycket fortare än oss vuxna vilket är både skönt och bra!
SvaraRaderaEn tapper kille som inte blev avskräckt från att vara i köket!
Kram
Men oj, jag kan föreställa mig hur skrämmande det måste ha varit. Vilket tur i oturen att det gick så pass bra iaf!
SvaraRaderaKram
Åh, fy. Började ju grina när jag läste. Tur att du visste hur man skulle göra. <3
SvaraRadera