onsdag 30 mars 2016

Min vapendragare och jag fyller 7!

Igår firade jag och min älskade vapendragare Äppelblomman 7 år! I 7 års tid har vi hängt med varandra i ur och skur, i glädje och sorg, i frustation och hopp...
Den 29 mars 2009 skapade jag min allra första blogg. Jag som alltid har älskar att skriva, men som stavat som en kråka. Ja den kombon kan faktiskt bli grymt bra om man vill!
Jag har lärt mej otroligt mycket under dessa år! Har lär mej skriva på ett sätt som jag aldrig annars skulle ha lärt mej!
Lärt mej uttrycka känslor. Har fått nya underbara vänner. Har stött på både ett och annat hemskt nättroll som gjort min tillvara otroligt jobbig och jag gråtit flera gånger för dessa hemska människor som suttit bakom sina skärmar och bara slängt en massa skit på mej...
Under dessa 7 år har jag klätt av mej ganska så naket för er, både känslomässigt och naket i form av nakna kläder.... ;-)
Har utryckt så mycket känslor som jag fått så grymt mycket härlig respons av er!
Jag har varit med i Aftonbladet flera gånger med artiklar som jag delat med mej av inlägg här! I andra små tidningar har jag också fått vara med! UNDERBART!!!
Ett tag, ja de taget då jag gick hemma med mina barn och var mammaledig kunde jag skriva ganska så mycket och läsarantalet växte till sig rejält!  Nu är en annan tid. En tid som det inte finns så mycket tid av. Min älskade blogg har fått stå tillbaka lite då. Har kommit lite i skymundan. Men jag har aldrig glömt den och har alltid kommit tillbaka... En eller möjligtvis har det kanske varit vid 2 tillfällen som jag inte bloggat på en hel vecka... Det har bara blivit så. Men jag gillar det inte. Vill gärna uppdatera minst en gång per dag, för både min och din skull!
Utan ER läsare hade det förstås inte varit ett dugg kul att driva en blogg, nej så är det! Ju mer läsare jag fått under åren. Ju mer har jag gått igång på det här med "nakenhet";-) Nakenhet i form av öppna känslor!
Mitt liv är långt ifrån perfekt, precis som jag vet att flera av mina läsares liv också inte är! Vem fan är perfekt egentligen? Nä just det!;-)
I den här bloggen finns det så mycket härliga minnen! Minnen från 7 år tillbaka! Minnen från förlossningar, graviditer, kalas, semester, fester och andra roliga saker! Men det har också blivit en del ganska så tunga inlägg om både sorg, död och jobbiga känslor....
Grattis till mej och bloggen Äppelblomman! Vi är fasen ett perfekt par i ur och skur!;-)
Varför jag döpte min blogg till just äppelblomman? Bara därför att jag tycker äppelblommor är så fantastiskt vackra! De blommar på våren då allt är så vackert, då man har hela våren och sommaren framför sig och allt känns så där galet lätt och härligt! Försök inte förstå mej, älska mej bara! Ja detta budskap säger liksom allt om mej och min personlighet!
Har ni några frågor som ni vill ha svar på? Ja men ställ dem bara, här, i mail eller på fejjan! Ös på bara!;-)
Inget inlägg utan bilder som ni vet!;-)
Så här kommer en hel drös med vackra härliga bilder på solnedgången i Mellby i söndags kväll! Vi satt och åt när vi plötsligt fick se hur himlen "eldade" från stranden så vi sprang genast ner, jag och kidsen!
 Under dessa 7 år har det blivit ett X antal härliga vackra bilder på solnedgångar vid vårt smultronställe! Men vad gör väl det? Man kan aldrig titta sig trött på just solnedgångar! Dom är ju så vackra!

6 kommentarer:

  1. Jag är väldigt dålig på att kommentera men vill bara att du ska veta att jag älskar dig och din blogg. Det är den första jag läser när jag sätter mig ner för att läsa lite bloggar och blir alltid så himla besviken om jag märker att du inte hunnit uppdatera något sedan senaste gången jag varit in :) Tack för att du delar med dig av dig och ditt liv, du är underbar :) MVH en till dalkulla!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men TACK va du är söt!
      Du gjorde min dag!

      Kram i massor K

      Radera
  2. Grattis till dig och bloggen! Härligt!
    Det är en riktig skatt man har när man har bloggat i så många år, jag har också passerat sju år. Galet!

    Har tänkt en del på det här med att bloggens innehåll förändrats. Men livet är ju inte heller detsamma som för sju år sedan. Barnen var små/ofödda och det fanns andra saker att skriva om under mammaledigheten. Nu rusar livet på med jobb/skola/förskola/kvällsaktiviteter och barn som inte är lika sugna på att visa sig på foto hela tiden. Samtidigt är min blogg "bara" en helt vanlig vardagsblogg och har ingen inriktning såsom mat/bak eller träning. Men så får det väl vara. Jag vill inte vara utan min blogg, min terapeut :-)

    Kram och tack för att du delar med dig ur ditt liv!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja men visst är det! En underbar dagbok!
      Precis, här inne kan man ventilera om ALLT och få respons för det! Dela sina tankar!

      Grattis till dina 7 års om bloggare också!

      Stor kram K

      Radera
  3. Grattis till sjuåringen!
    Bilder kan inte bli fel med den underbara kombon, solnedgång och hav!
    Kram J

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack du söta!!

      Saknar inte du din blogg?

      Kraaaaaaam K

      Radera

Tusen tack för din kommentar!