När livet känns lite upp och ner...

Det är lite tungt just nu, ja de är det... Lite upp och ner och jag kan liksom inte sätta ord eller sätta det där berömda fingret på vad som är fel? Saker och ting känns bara så konstiga och jobbiga...
Jag pendlar mellan att gråta, mellan att gapskratta och att vara "normal" JA alltså så normal man kan vara när man liksom inte riktigt känner igen sig själv. För NEJ det gör jag inte, känner igen mej själv alltså...  Jo jag kan nästan bli en gnutta rädd för vad det är som händer inuti min kropp... Alla nära och kära omkring mej har ju tjatat länge om att jag borde gå till doktorn, ja eller i alla fall ringa. Men har jag gjort det? Svar nej och då får jag skylla mej själv helt enkelt.. Men ni vet, när man själv inte kan sätta ord på vad felet är, hur ska då en läkare kunna hjälpa mej?
Ni som är kvinnor och som vet hur det känns när man är full av hormoner... När skrattet liksom är lika nära som ett jättestort gråtanfall.. Ja så känns det ofta.. Jag kan klä på mej den där masken när jag vill, bli ganska normal. Men sen när den ryker av, ja då bara grinar jag och är en gnutta skör...
När livet känns så där upp och ner, så är det ju inte bara jag själv som blir drabbad. Nej så många runt om mej blir ju precis lika drabbad av mitt humör som jag själv...
Känner en otrolig stress inombords, en stress som jag inte borde känna. För jag har inget jag borde vara stressad över?
Så där av min tystnad här inne.. Jag har valt bort bloggen en vecka, för att kolla om det skulle dra ner på min konstiga stress som jag bär inombords... Men NEJ, bloggen mitt lilla kära 4:e barn har inget med min stress att göra, snarare tvärt om. Jag har blivit stressad av att inte ha "Fått" bloggat.. Men då vet jag det, då vet ni att jag är tillbaka i den är världen igen!;-) För jag ÄLSKAR ju att få dela med mej av mitt liv till er!
Ni är fler som hört av er och undrat vart jag tagit vägen? Ni är så söta som bryr er om mej! TACK!!
Vad jag/vi har gjort medans jag inte bloggat?

Har försökt tränat! Fått till ett par sköna springturer, trots urtrist väder! Energin som är vääääldigt låg just nu, har gjort att det blivit riktigt jobbigt att ta sig ut. När hela kroppen bara skriker efter att få sova och bara vill lägga sig i soffan eller i sängen och sova, men så bara gör man det. Man säter på sig kläderna och tar sig ut. För jag vet ju att även om jag är rysligt trött just nu, så blir jag på någotvis mycket skönare trött av att få frisk luft i mina lungor och motion!

 Det har dragits ut tänder på löpande band! Nummer 6 i samlingen! Lilla tandlösningen, som verkar få superstora tänder.. Jag undrar vart i fåglarna hans alla nya tänder ska få plats i hans lilla mun?

 Vi har varit och tittat in Jonas nya jobblokaler! Superfin lokal med härlig utsikt!

 Där kommer dom nog trivas bra!

 Vi tog ett break mitt i veckan, förra veckan och åkte till metropolen Värnamo och käkade kvällsmat! Bara så där, helt oplanerat hamnade vi på en pizzeria! Så enkelt och alla var sååå nöjda och glada!

 Hittade en lapp i en låda sedan vi gifte oss! Lappar som våra kära vänner lagt lite överallt i vårt hem! Häftigt att hitta lappar fortfarande efter över 2 år!
Så sant som det står skrivet!

 Årets första snö! Eller kanske man säger säsongens första snö!? Underbart och att få upp grabbarna den morgon, ja det var inga som helst problem!;-)

 Det här med vab... *Peppar peppar ta i trä, hårt som faaan* Men vi har inte vabbat på väääääääldigt länge! Men så häromdagen fick Alfred öronvärk. Den kom med dunder och brak från ingenstans.. Han hade såååå ont och var sååå ynklig.. Räknade med lång och jobbig natt. Men så stoppade vi in lök i öronen (en färsk lökklyfta som jag lindade in i bomull) och satte på mössan och så en dos Alvedon! På morgonen efter var all värk bort! Lök is da shit! Funkar allt som oftast!

 Jag har bråkat med barnen, speciellt Alfred och Fabian.. Dom har liksom en tendens att få mina allraste innersta känslor att bubbla över av ilska.. Detta eviga tjafs.... Ja jag blir tokig. Så i fredags när vi var på väg och handla. Tvärstannade jag bilen och släppte ur dem och åkte sedan en sväng... Givetvis plockade jag upp dem 3 minuter efter. Men det tog faktiskt bra! Ibland måste man liksom sätta ner foten för att visa att man menar allvar.. Skitungar...;-)

 Vi har fångat en STOR äcklig mus som trodde han skulle få flytta in på vår altan i vinter.. Göm det sa jag och vips hade stackarn brutit nacken...

 Det är inte bara jag som är trött det vet jag. ALLA jag pratar med är trötta.. Men vad annat kan man vara när det har regnat konstant (nästan) och det varit mörkt och tråkigt? Nä precis...
Fredagskvällen somnade jag 21:30 som en klubbad säl... Kul sällskap man är, men å andra sidan så sov ju resten av gänget så vad spelade det för roll?;-)

 Från 10 plus till härliga minusgrader och frost! Underbart att stampa omkring i frostigt gräs!

 Ynklig och gråtig.. Jo det är så jag har sett ut den sista tiden....

 Men det piggar ändå upp mej en gnutta när jag får uppleva såna här härliga eftermiddagshimlar! Nästan så man får nypa sig i armen, ja för så vackert är det!

 Och att få hänga med vänner! Prata, äta och dricka ett glas vin! Så härligt!

 Tänk om man bara kunde gå och lägga sig så här på golvet! Minns själv när man var liten, då kunde man somna vart som helst och när som helst!

 På söndag är det 1:a advent! Tiden går så otroligt fort! Bra, men ändå lite kusligt... Idag är det en månad kvar till julafton och min kropp skriker bara efter ledighet nu! Som jag längtar!!
Fick årets glögg och årets första hyacints av våra vänner i lördags! Måste prova glöggen någon kväll! Undra om den är god?

 Igår morse visade termometern på över 10 minus. Det hade tydligen varit nästan -15! Alltså sååå härligt! Ja jag gillar kyla! På vintern ska det vara kyla och snö och inte 4 plus och regn som idag... *suck* Snacka om kontraster....

 Familjen Tajkon... Den här bilden säger så mycket! Det är precis så vår familj är! Liksom högt och låg och lite på sidan! Helt enkelt upp och ner! Underbart!!

 Tvingar med Jonas på kvällspromenader! Gillar verkligen inte att gå själv nu när det är så mörkt.. Ju äldre jag blir, ju "harigare" blir jag...
Varför byta om och gå i träningskläder när man kan gå i skjorta liksom? Ha ha, typiskt Jonas;-)

Det här gillar jag! Rosor på kinderna! Jag ser ut att må bra och jag mår bra när jag får andas min luft, gå mina promenader och andas...
Men ibland är det som sagt inte så lätt att bara andas. Det kan vara svårt.
Som sagt, jag kan inte sätta ord på hur jag mår just nu, men jag mår inte som jag förtjänar.. Vad det beror på det vet jag ju inte? Det borde ju bli bättre snart, med tanke på att jag inte riktigt mått så bra de sista månaderna....

Puss till er alla! Jag lovar att jag fortfarande står med båda mina fötter stadigt på jorden, fast att livet känns lite så där upp och ner just nu....