Stog i kön på bankomaten och hade vääldigt bråttom. EN tant stod för mej... Hon fipplade med sitt kort och fick inte in det hur hon en bar sig åt. Kände hur stressen kom över mej och tiden bara rusade iväg. Jag frågade om jag kunde hjälpa henne och så visade jag hur kortet skulle in i automaten. Hon stoppade in kortet och fortsatte fippla med koden... Tiden gick och hon fipplade ännu mer... Hon slog koden såg jag och väntade på att pengarna skulle komma ut... Hon väntade och väntade och väääntade... Jag frågade igen om jag kunde hjälpa henne och berättade att hon måste ta sitt kort som satt kvar i automaten innan hon kunde få ut sina pengar, pga säkerhetsbrisen. Till ett surt svar fick jag: -Jag har gjort detta minst tusen gånger så jag vet minsann hur man tar ut pengar... Jäkla surkärring... Om hon nu hade tagit ut pengar så många gånger, hur visste då hon inte hur man gjorde? Otacksamma tant:-( Hon kunde väl åtminstonde tackat så hjärtligt för hjälpen eller åtminstonde gett mej ett leende. Men icke... *morrr*
torsdag 8 december 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Surkärring!
SvaraRaderaFy tusan för surkärringar !!
SvaraRaderaHoppas resten av dagen varit bättre :)
Kram
Kanske skämdes hon för att hon glömt trots att hon gjort det tusen gånger...så tänker jag,arbetsskadad som man är ;) /kram,Kate.
SvaraRaderaUsch en del behöver verkligen jobba på sin trevliga sida.. Du försökte ju bara hjälpa till.
SvaraRaderaKram
Många sura kärringar finns det. Bara att hoppas att man själv inte blir en sån när man blir gammal (Risk finns...?) Ha ha! :-P
SvaraRaderaLilla tanten kände väl att du var stressad och kände sig dum! :-)
SvaraRaderaskitkärring.
SvaraRaderaSnacka om otacksam!!
SvaraRaderaEtt litet leende och ett tackkan väl inte vara så svårt
Kram hampusmamma
Känner igen mig, ibland blir man bara såååå irriterad på alla dessa som tar väldigt lång tid på sig. Eloge till dig för att du inte var spydig :)
SvaraRaderakram j.