tisdag 15 november 2016

Hej lilla livet!

❤Så va det tisdag igen och halva november har gått... Jag suger på att blogga och jag tror inte längre att jag kan kalla mej för bloggare, i alla fall inte en seriös sådan....
Vad som händer? Ja jag vette tusan? Livet, ja hel lilla livet just nu.. Eller kanske ska jag säga hejja lilla livet.. Nä nu krånglar jag bara till det...;-)
Livet, det kära livet, det går sååå fort så fort! Ja nu hinner man ju knappt blinka förens det är mörkt ute... Seriös, det är mörkt när vi går till jobbet och mörkt när vi kommer hem. Fy sjutton alltså... Ja ja, inget att göra åt, så är det att bo i Sverige! (Räknar ner nu kan jag lova till vår resa... 36 dagar kvar! Fatta om 36 dagar sitter vi i en flygstol just nu och bara ska njuta i 2 veckor i ett varmt land! Herreguuud, fattar knappt detta!;-))
Ja att livet går fort det vet ju min mamma! Min snygga härliga mamma som fyllde 60 år i torsdags! Tänk att min lilla mamma numera titulerar sig som en 60 åring, det kan man minsann inte tro! Och hon blir mer och mer lik min lilla mormor ju äldre hon blir!
I torsdags kväll åkte vi ut till henne och firade lite med tårta och kaffe och en stor bukett med 60 rosor!
Vi hade ju kalas i somras med släkten, men vi familjen ska ses om ett par veckor fira henne ordentligt med paket... Mm det gäller ju att få ihop den där dyrbara tiden på helgerna.. Ni vet, det är mycket hockey nu.. Nä då, jag är inte bitter inte!;-)
Jonas åkte i torsdags kväll till Riga på konferens, så jag har varit själv med dessa busar.... Fredagskvällen kom kusin Elvis och joinade gänget och vi hämtade mat! Ja, ibland orkar man inte stå och laga mat... Tur det finns hämtmat då;-)
Det har Äntligen kommit ett sushi ställe i byn! Ingen är lyckligare än jag! Åh va jag älskar sushi!!
På lördagsmorgonen när vi vaknade var det galet vackert ute med rimfrost överallt!
På dagens schema stod det hockey.. Yee liksom... Hockeymorsa? Nä jag vet faktiskt inte? Det får inte bli för mycket av det goda tycker jag. Men just nu är det de.. VARJE lördag står det träning för Alfred och Fabian, varje lördagsmorgon och sedan allt som oftast har Douglas också match... (Ta mina ord fint nu i era läshjärnor och bli inte förbannade för att jag skriver att det är mycket med hockey... Ingen är gladare än jag att de har aktiviterer som de älskar, men...)Först ut har Alfred träning som börjar klockan 9:15 och sedan Fabian som börjar klockan 10:15... Och så en timme innan ska man vara där för att hinna klä på sig. Speciellt om man är en sengångare som Fabian som tar såååå lång tid på sig att klä sig.. Och så knyta dessa förbaskade skrillorna.. Ja ja, nä nä det kommer jag aldrig att lära mej. Men jag gör det!;-)
Jo då, jag blev även inbokad på en kiosktid denna lördag... Kiosktid mellan 10:30-14... Som tur väl var, så hamnade jag med dessa underbara tjejer! Vi hade det jättekul, så jag ska inte klaga och den där kiosken har vi bara typ 2 gånger om året så jag ska väl inte klaga...
Tur oxå att jag har värdens snällaste svägerska och svåger som kunde ge lite mat mellan alla träningar, matcher och kiosktider! TACK!!
Klockan 14 började Douglas match! Japp, fullt upp denna lördag kan man säga.. Förlust dock....
Alltså dom här 2... Den här helgen.... GE MEJ STYRKA säger jag bara.... I luven på varandra HEEELA tiden och måste retas hela tiden. Vad gör vi för fel med deras uppfostran? Om dom var billiga? Ha, ja gratis faktiskt, ja nästan så jag kunde betalt någon för att ta dem;-) Skitungar, att dom orkar...
När man är i ishallen från morgon till sen eftermiddag blir man trött.. Ja konstigt de där för man gör ju inte så mycket själv.. Men man blir frusen och det gör att kroppen blir trött...
Kött ville ungarna ha, kött och potatisgratäng fick ungarna och var helnöjda!
Dipp och morötter framför så mycket bättre! Nja, jag vet inte jag.. Så mycket bättre är inte så mycket bättre längre tycker jag... Men det kanske blir bättre?
Inte bara jag som var trött efter en dag i ishallen... Alfred och Fabian knoppade in redan klockan 20...
Och jag och Douglas la oss klockan 22 och somnade snabbt där efter... Mm, klart man ska sova hos morsan när pappa är borta! Lika sliten som min skugga är, lika sliten känner jag mej...
Söndag och farsdag... Men far i huset var ju inte hemma.. Försökte mej på att ta ett kort på dessa grisar och skicka till pappan! Till slut så. Men det blir banne mej inte enklare att ta kort ju äldre dom blir... Kunde dom inte sitta stilla för några år sedan, så kan de absolut inte göra det nu...
Ungefär så här kan man väl sammanställa min helg med barnen själva hemma... Ha ha, ja ibland är det inte en dans på rosor.. Gud i himlen va trotsiga de är mina kära små barn.. Snyggt, Alfred 8 år gammal har målat sig i ansiktet också.. Är det någon som skulle kunna göra något sånt här (läs tatuera sig) när han blir vuxen, så är det förmodligen Alfred Grunditz...
När jag vaknade i söndags morse av att det var alldeles tyst och lugnt på övervåningen och Alfred och Fabian satt och spelade kort. De va sååå sams och de pratade med normal ton till varandra! Jag fick en liten julaftonsfeeling i kroppen! Ja det lät som om det vore julafton på barnens  röster, så där förväntansfulla på något vis! Åh va varm i hjärtat jag blev! Mina 2 yngsta söner kunde vara snälla mot varandra och prata med normal röst till varandra utan att skrika!
Mitt varma hjärta blev inte särskilt långvarigt... De frös ganska snabbt till is där jag låg i sängen och myste... Jo då för då hör jag hur Alfred säger: -Äsch det gör inget, de va bara ändå en skitkvalit'e på tapeten... Då har unge herr Grunditz "råkat" få sin fot in på väggen och kilat in sina små jäkla tår mellan skarvarna på tapeten och liksom gjort så en hel våd (nästan) har lossnat... Behöver jag ens säga att jag flög upp och blev rosenrasandes... Hans nytapetserade rum liksom.. SKITUNGE!
Vi klädde på oss och gick ut! Luft brukar göra hjärtat varmt igen! Tipspromenad och det var sååå vackert ute! Idag, mindre vackert ute.. Det märks att julen närmar sig.. Gräsmattorna börjar bli gröna, det är plusgrader och det regnar.. Nej då, nu ska jag vara positiv;-)
På eftermiddagen gick vi bort till min bror och svägerska! Kussarna skulle göra läxa, konstruktionsläxa och bygga ett torn! Skönt att få sitta där och prata med en kaffe i handen! Behövde jag, lite vuxet sällskap!
Söndag natt kom min man äntligen hem! Jag tyckte jag kunde behöva lite semester en vecka nu.. Klart jag kunde få, men jag inser ändå att min familj är den som gör att jag mår allra bäst. Även om de kan reta gallfebern på mej både en och 30 gånger per sekund...
Fars dag firade vi lite snabbt igår kväll! En ny T-shirt fick Jonas, en Jonny Casch t-shirt! Skall tydligen vara snyggt enligt honom.. Antingen börjar han bli gammal, eller så är det jag som inte hänger med i svängarna! Han blev hur nöjd som helst över den och huvudsaken det!;-)
Och jag då, vad fick jag!? Ja men det är väl klart att min älskade man har köpt något när han varit borta! Jaaa, jag vet! Jag är sjukt bortskämd av Jonas, de vet jag! *harlkel* Men visst är de så, ge och ta!;) 
Jag fick en parfym som luktar såååå gott!!! Tack världens bästa du! Nu luktar jag som en drottning! En rik drottning med en stor och härlig tajkonfamilj runt om mej!❤️
Jag låste in mej på toaletten efter kvällsmaten ikväll som en liten tonåring! Sen lekte jag lite spa! Hårfärg, ansiktsmask, peeling, rakade ben, noppade ögonbryn och massor av fukt på min trötta kropp! Kanske kan jag få en liten gnutta energi av den timmen själv i badrummet? Om inte annat så är jag 10 000 mindre gråa hårstrån fattigare och si så där 100 kg kroppshår mindre! Jag hoppas ni tog fram anteckningsblocket!;)
Hej hopp gummisnopp!

2 kommentarer:

  1. Vaxade hockeysnören underlättar och gör snörningen en aning snabbare och lättare. En snörkrok underlättar också. Yup levde i ishallen under många år när äldsta spela, värst var det nog åren som de träna utomhus klockan 8 på lördagsmorgnar...

    SvaraRadera
  2. Den parfymen har jag i en liten provflaska, älskar den så den står överst på parfymköparlistan ;-)

    Jag förstår dig precis ang hockeyn...vi höll ju på i många år med den där simningen!! Var och varannan helg från aptidiga morgnarna till sena kvällarna tillbringade vi i simhallar på tävlingar, läger etc. På ett sätt var det jättekul såklart, men samtidigt så var man ju upptagen jämt. Och vårt sociala liv gick faktiskt åt helvete då, vi hade varken tid eller ork att umgås med våra vänner.... när simningen sen försvann för vår del så var det dels en lättnad, samtidigt som en tomhet.
    Så njut, och håll ut!M
    Kram J

    SvaraRadera

Tusen tack för din kommentar!