tisdag 13 juni 2017

Att se saker ur en pojkmammas ögon...


Får man erkänna saker utan att få en hel massa konstiga blickar efter sig? Att folk ser på en som om man vore precis helt tokig? Ja alltså det vet ni ju att jag är, ja inte helt normal alltid, ibland lite mer klok och ibland helt snurrig...
Men det bjuder jag på, alla är vi olika! Olika är bra, right!?;-)
Ja detta är ju MIN blogg, MINA ord, MINA tankar och MINA funderingar, så what the fuck liksom!;-)
Så skönt att kunna få skriva ner sina funderinga och tankar och ventilera lite, släppa ut de där hjärnspökena som ibland gnager lite extra mycket i de häringa hjärnkontoret!
Den här tanken slog mej efter att vi hade varit och tittat på alla studenter som visade upp sig och skulle gå på bal för ett par veckor sedan! Tanken som har gnagit lite i mej till och från sedan dagen då balen var...
Alla vackra ungdomar, de fullkomligt strålade! De hade nog lagt både massor av tid och pengar på de vackra klänningarna! Ja så klart man ska göra det! Kanske går man bara på bal en gång i livet och då ska det läggas lite extra krut och pengar på just den dagen!
Ok ok... Kanske att priserna har skenat en del och att man idag kanske köper betydligt dyrare klänningar än på min tid för *harkel* 3 år, öh menar förstås 18 år sedan... Men shit, är det verkligen 18 år sedan jag gick på bal och tog studenten? Inte klokt alls...
Hörde att några tjejer lagt typ 6500 kr på sina klänningar. Åh shit säger jag bara. Jag köpte min bröllopsklänning för 6500 kr och det är typ det dyraste plagget jag någonsin köpt och kommer säkert vara det dyraste plagg jag någonsin kommer att köpa i mitt liv.. Men tiderna förändras, det förstår jag! Nu ska jag inte vara någon gnällig moralkärring, för det är jag bara ibland;-) Och alla gör precis som de vill! Perfekt!
Min balklänning den sydde min mormor till mej! Och jag älskade den! Kanske hade jag inte valt den färgen på klänningen idag, men då för *harkel* 18 år sedan var det just dessa färger som gällde... Och så pärlhalsband på det... Hur gammal ville jag se ut som? 89 eller?;-)
Här står jag med min kavaljer för kvällen och min dåvarande pojkvän Matte! Nä han kanske inte gillar att få visad en bild på sig själv på min blogg! Men ja, då får jag väl ta bort den om fallet skulle vara så! Och vad tycker Jonas om att jag lägger ut ett ex! Amen herregud, vi är gifta och har varit tillsammans i över 16 år, med 3 galna barn och skiter med dörrarna på vid gavel och vi älskar varandra till döds! Så NEJ han blir nog inte alls sotis... Inte på mina ex som jag hade på min ungdomsid, långt innan jag kände min Joni!;-)
Jo men nu svamlar jag hej vilt, det är jag vääldigt bra på, nu skulle jag ju komma till min tanke som gnagt i mej...
De strålade alla blivande studenter och de visade upp sig och den ena var vackrare än den andra och man höll nästan anda! Seriöst, de såg ut som alla skulle gå på nobellmiddag! Så vackra och pimpade från topp till tå!
I alla fall så står man där som och skådar dessa vackra ungdomar, men vart faller allas våra blickar? Visst hamnar de flesta på alla vackra tjejer och deras vackra klänningar och hår?! Jo det tror jag nog att i alla fall 95% av oss alla gjorde... Det får vi nog allt erkänna även om vi kanske varken vill eller vågar...
Men så står jag ju där, mamma till 3 pojkar... Killar som en dag också förhoppningsvis ska gå på bal en gång i livet Att se saker ur en pojkmammas ögon.... Det är där kruxet kommer, där tankarna snurrar lite extra som små rymdmoster inuti mitt huvud... Killar... 95% av oss kollar på tjejerna och O.ade i kapp och log mot dessa söta och snygga tjejer. Men killarna då? Jag blir lite extra ledsen för deras skull.. De kommer liksom lite i skymundan! Men kanske bryr dom sig inte alls som vi tjejer gör? De kanske tycker att så är det ju, att tjejerna ska synas och stråla, medans där går de och är stiliga, men alla O.ar inte åt dem?!Kanske vill de inte ens höra ett O:ande? Kanske? Kanske inte? Det vet ju inte jag för jag är ingen kille...
Så klart kommer man att vara en stolt hönsmamma den dagen mina grabbar ska gå på bal eller gifta sig. Men det känns som om de alltid kommer att vara tjejen som kommer att få så mycket O:ande och inte mina killar... Men de kanske inte kommer bry sig ett skvatt om det? Vad vet jag? Tycker bara det är lite ledsamt liksom... Pojkmamma som jag är...
Ja men det kan jag bara själv se när jag har djupdykt lite i mig själv och mina tankar. Som tex när vi gick på balen.. Då var det himlans mycket fokus på mej och inte killen... När vi gifte oss, då låg det jättemycket fokus på mej och mycket mindre på Jonas.... Det viktigaste är liksom hurdan bruden ser ut...
När jag bläddrar igenom alla bröllopsbilderna på oss tex.. Ja då finns det såå många mer kort på bara mej och Jonas är lite skymundan på en del av korten... (Alltså nu kanske det kan vara så i just vårt fall att jag är en sann linslus och Jonas inte är, men så kanske inte fallet är hos alla;-))
Shit nu blev detta  helt virrigt och flummigt... Inte alltid lätt att formulera sig och få ner de rätta orden som svamlar runt i huvudet. Få ner dem så där bra och förstående så att ni verkligen ska fatta min känsla liksom... Förstår ni hur jag menar?
Usch och så känner jag mej liksom så där bitter... Bara för att de är grabbar så kommer de alltså inte få all den där uppmärksamheten som en tjej får!?
Ibland är tankarna så himla röriga! Men det är förbannat skönt att få ur sig dem!
Och såååå klart för att förtydliga: ALLA är precis lika vackra både på insidan och utsidan, oavsett om du är kille eller tjej!!
Puss och kärlek till er alla!

1 kommentar:

  1. Förstår hur du tänker.
    Bloggen är till för att få ur sig grejer.. en ventil.

    Ha en fin dag!
    Kram

    SvaraRadera

Tusen tack för din kommentar!