Vaknade upp på helt fel sida idag.. De va de tydligen fler som gjort när jag kom till gymmet imorse.. Såg på fler än mej att vi va på dåligt humör... Trots att fåglarna kvittrade ikapp och solen började titta fram... (Ja ja tänker ni.. Man kanske inte kan vara på så kvittrande humör klockan 5:10.. Jo då, det kan man bara man får upp huvudet från den sköna varma härliga kudden;) Men idag spelade det ingen roll att jag lämnade kudden.. Var ändå på dåligt humör...)
Köttade ett gott armpass, så humöret blev lite bättre...
Men nja, sen har humöret ändå svajat lite. Så dumt när man liksom fokuserar på allt negativt, då blir allt liksom negativt. Svårt att komma ur den onda spiralen...
Så kommer vi hem! Solen sken, de va värme och vi hoppade ur våra varma kläder! Att få slänga av sig strumporna och känna luften som susar mellan tårna och solens strålar som värmer ens ansikte! Ja då måste man ju bara vända den negativa spiralen och fokusera på allt bra och positivt!
Läxorna gjordes ute på trappan! Ungarna lekte med kompisar...
Det här med att frysa in våren... Nä precis, varför ska man göra det när man kan bära shorts;)
Rens i frysen och kylen och grillmästare Grunditz är igång med som grillsäsong! Allt ska grillas;)Så allt måste ätas upp i kylen;) Kvällsmaten blev lax, potatis, palsternacka, morötter, citron och dill! Älskar sommarmat! Allt, precis allt blir så galet mycket lättare!
Som sagt, det är så grymt lätt att fokusera på allt negativt, men så sjukt svårt att omvända det till något positivt... Eftermiddagen har varit underbar! Varit med min älskade familj, blivit kysst av solen, ätit gott och så hann jag även ut på en PW!
Sååå skönt väder så jag kunde inte låta bli!
Perfekt avslut på den här kvällen!
Så jo, nu känner jag mej mycket positivare, gladare och varm i hjärtat!❤️
Idag, ja ganska precis nu så bestämde jag mej för att plocka bort saker och ting som retar mej, stressar mej och som tar energi ifrån mej... Avföljer folk på vissa sociala medier tex.. Sånt som jag bara blir stressad, skitstressad.. Vissa saker klarar jag inte av att se, jag är tyvärr ibland en alldeles för stor tävlingsmänniska och vill så mycket mer ibland än vad kanske både min kropp och knopp orkar med... Men det är inte lätt att inse detta.. Att klicka på dom där förbaskade avföljningsknapparna.. Inte lätt någonstans.. Så är det när man är jag.. Alla är vi olika, tur är väl kanske det;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tusen tack för din kommentar!