Jag flyttade från en by till en annan... De är både positivt och negativt att bo på ett litet ställe. Folk vet så mycket om en, de vet mer än vad man vet om sig själv....Händer det något så förstoras det upp 10 gånger och alla VET, fast de egentligen inte har en susning om hur de egentligen ligger till... Jag kommer så väl ihåg när Alfred föddes. Han kom med buller och bånk till denna världen, ingen lätt förlossning för varken han eller mej. Och det visste "alla" på byn innan han knappt var född... Nästan så illa pratat att det är ett under att jag och Alfred lever... Hemskheter... Så av en fjäder blir det lätt en stor höna. Ibland får man tänka på vad man tar in i sin mun för att sedan sprida det vidare till andra.... Varför är vi människor skapta för att gotta oss i andras olyckor och hemskheter? För vist är det så? Mer prat ju mer hemskheterna är, än när det händer något bra?!
Skärpning svenska folket!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så sant, så sant...
SvaraRaderaSom föregående skriver: "så sant!!" men vi är väl såna som människor att vi vill sprida informationen vidare, de flesta tänker nog till lite först, andra inte! Du är den bästa! (och det är SANT så det sprider jag mer än gärna ut till alla jag känner och inte känner...) kraaam h.
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaVille bara höra av mej med en kommentar så att du vet att jag läser :)
Jag kollade in din blogg efter att du lämnat spår på min och det tog mej en lång stund innan jag kom på vem du är :)
Men nu TROR jag åtminstone att jag vet.
Vilken fin blogg du har! Och tre söta pojkar! Härligt!
Må så gott!
Om det är nån tröst så hade jag ingen aning om hur det gick till (eller inte) när Alfred föddes så allt kanske inte sprids till hela byn! Men det gäller väl att sålla på vad man vill lyssna på oxå!
SvaraRaderaSå är det verkligen!...tror vi alla någon gång fallit offer för pratet värst är det om det inte finns någon sanning...alla vet innan man själv t.ex ska några ska sälja huset så ska dem skiljas,kramar någon om en annan är dem otrogna & precis som du säger om förlossningar,det är aldrig någon som gått igenom en allldeles normal!...själv har jag många gånger fallit offer & därför om jag hör något så brukar jag cheka med personen själv eller någon i närheten som känner dem väl!...dock kan det oxå vara så att ibland hör man något som man tex blir väldigt ledsen eller arg över & då kanske man "pratar" för att ta itur med sina egna känslor...kram,Kate.
SvaraRadera