Hemska 5 års trots....

Douglas har kommit in en en 5 års trots som heter duga... Han skiftar i humöret från den ena sekunden till den andra.. Det är jättesvårt och veta hur man ska handskas med det. Han och jag går för tillfället inte alls ihop, vi är som hund och katt... Han bryter ihop för minsta lilla och gör han inte det så skriker han och blir jättearg och springer ifrån och slår i dörrarna... Det är så svårt och veta vad och hur man ska göra. Förmodar att denna trots inte alls är något jämfört med vad det är vi har och vänta oss med 3 tonårs killar i huset;-).... Jag har väl inte det bästa humöret för tillfället att handskas med en trotsig 5 åring. Varje gång han vänder om och blir så där arg så blir jag oxå minst lika arg och skäller tillbaka. Vet att man absolut inte ska göra så, men det är ju lätt att vara efterklok.... Men jag har så svårt att en 5 åring ska vara sån mot sina föräldrar... Så de är därför jag blir så arg. Men nu har jag lova mej själv att istället för att brusa upp så ska jag sätta mej ner och prata med honom i lugn ton, då kanske vi får en rätsida på det hela. Ja, iallafall för ett litet tag innan nästa hemska trots kommer;-)