Mörkrädd....

Jag har aldrig varit den där som varit särskild mörkrädd och rädd för saker och ting. De har inte rört mej i ryggen att sov själv hemma. Men nu på sistånde, varje gång som Jonas ligger borta över natten så får jag för mej en massa och kollar alla dörrar och fönster så att allt är låst innan jag går och lägger mej. När jag väl har lagt mej så kan jag få för mej att det är någon inne i huset så då måste jag smyga upp igen.... Mörkret skrämmer mej... Satt på altanen en stund igår i mörkret med öppna dörrar och tittade på en film. Men jag gick in för jag kände en oro i maggropen... Har älskar och gör även nu skräckfilmer. Men jag kan inte längre sitta själv utan måste ha någon med mej när jag se dem. Jonas hatar skräckisar så han vill helst inte se dem...

Inatt kan jag åter pusta ut för ikväll kommer Jonas hem så då har jag hans trygga famn att krypa upp om jag blir lite rädd;-)!!