lördag 31 december 2016

Sov gott älskade morfar...

Igår morse vakande jag upp till en stor chock.... Min mamma hade skrivit till mej på natten att min älskade morfar hade gått bort på eftermiddagen...
Min älskade lilla moffa som varit så pigg och som var så pigg ända till slutet, nu finns han inte längre...
Han som var den där krutgubben på 85, som tog sina små joggingturer varje morgon! Han som älskade sitt lilla gula hus och med sina älskade träskor på fötterna. Nu finns han inte mera...
 Han hade världens största hjärta, minne som alla önskade sig och go och snäll på alla sätt och vis! Han har alltid funnits i mitt liv och jag har så enormt mycket härliga minnen med honom som bor i mitt hjärtan! Bara glada minnen, för nej jag kan inte ens komma på en endaste gång som min morfar varit arga på oss, ALDRIG! Alltid med ett leende läpparna!
Han skojade med barnen när vi träffades, skojade och kittlade dem!
Han älskade sin fåtölj där han satt och följde hela jordens alla sporter, han älskade sitt lilla potatisland där han potade i jorden iför sina träskor!
Mitt hjärta gör så ont och hela kroppen skriker... VARFÖR?
Men han dog där han kände sig trygg, han dog i sitt och mormors lilla hus där han mådde som bäst! Det gör mej ändå varm i hjärtat!
Morfar levde i alla fall fullt ut, ända tills han dog!
Han hade garanterat varit ute på sin morgonrunda som han alltid var, i ur och skur!
Vad som hände med honom vet vi inte riktigt ännu? Vi alla hoppas bara att det gick fort, att han inte led...
Nu dansar han på molnen med min älskade mormor! Nu får de träffas igen i himlen efter 3 år ifrån varandra!
Nu har jag ingen morfar längre... Mina tårar rinner längst med mina kinder... Det är både glädjetårar för alla underbara minnen vi haft med honom, men det är också sorgetårar...
Jag pratade med honom bara dagar innan vi skulle åka hit. Han som alltid älskat att resa, han som levt på havet i flera år och besökt varje världsdel, han kände att resa orkade han längre inte med.. Han hade gjort sitt där!
Tänk hur livet blir...
Det är jobbigt att sitta här på andra sidan jorden nu, det är det! Men jag vet med stor säkerhet att morfar hade velat att vi skulle fortsätta och njuta här i paradiset! Jag vet att han skulle vilja att vi tar de där glas vinet ikväll! Så det kommer vi att göra ikväll och skåla för honom!
Älskade morfar, sov gott!
 Jag är så djupt tacksam för alla minnen vi har med honom, minnen och bilder! Jag är så oerhört tacksam att han kom till oss i somras och var med på våran fest och dansade sin sista dans med mej!
Han älskade att dansa, men gjorde det bara vid vissa speciella stunder! Nu kan han dansa med mormor hela tiden, dansa och njuta av varandra!
Sov gott älskade morfar! Tack för allt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tusen tack för din kommentar!