18 år som smålänning!

Idag för 18 år sedan, ungefär vid den här tiden stod jag på Jönköpings station och blev upphämtat av min dåvarande pojkvän! Jag hade typ 3 STORA resväskor med mej med nästan alla mina kläder i!
Jag skulle flytta till Småland! Flyttlasset hade redan gått på sommaren med de möbler och prylar jag skulle ha med mej och de stod uppställt i en lägenhet, ett rum och kök med en liten sovalkov. Där jag skulle bo ihop med min pojkvän!
Han hade jobb, det hade inte jag! 19 år gammal, precis tagit studenten och hade sommarjobbar hela sommaren!
Jag gick hemma ungefär en månad innan jag fick jobb och min hemlängtan var fruktansvärd.. Jag ångrade mej såååå att jag flyttat ner så långt bort från min familj och mina vänner... Oj oj oj som jag grät och tyckte synd om mej själv där jag satt instängd i lägenheten dygnet runt.. Ja vad skulle jag annars göra? Då fanns ju liksom inte de här sociala nätet som det finns idag på internet! Då skrev vi handskriva brev till varandra! Åh herreguuud, det känns ju som om jag är gammal som en dinosaurie ju...;-)
Men så började hockeysäsongen och min pojkvän spelade i byns hockeylag!
Jag gick dit och ni vet när man känner; Alla känner grisen, men grisen känner ingen.. Fy fasen va jag tyckte det var jobbigt...
Men det tog inte länge förens alla hockeyspelars tjejer som också stod där varje match fångade upp mej! Och det var där jag hittade mina bästa vänner som jag har ännu idag!
Jobb fick jag och sakta men säkert hittade jag "hem" i Skillingaryd!
Efter ett år flyttade min bror ner, efter 2 år min mamma och Tommy! Jag var inte längre ensam och jag behövde inte åka över 40 mil för att träffa dem! Jag hade vänner, jobb och familj, nu började jag bli en riktig smålänning!
Jag känner mej idag mer som en smålänning än som en dalkulla! Ja förutom att jag INTE pratar småländska och det kommer jag aldrig heller att göra! Jo vars, det är fint. Men jag kan inte, hur mycket jag än försöker... Folk skulle tro att jag driver med dem om jag skulle börja prata grov smålänska!;-) Jag får istället frågor av dem som jag inte känner om jag kommer från Gotland! Så någon konstig dialekt har det visst blivit, självklart helt omedvetet! Men umgås man nästan till 100% med smålänningar, ja då blir man väl nästan kanske som man umgås!
Dalfolket och smålänningar är ett lika folk i mycket! Vi jobbar på, biter ihop, gillar att snacka med folk och genuint härliga och ärliga! Det finns en enormt stor likhet mellan dem! Och sen så klagar vi inte så mycket heller!;-) Biter ihop och håller käft, envisa jävlar är vi dalfolk och smålänningar, så de så!;-)
Shit! Tiden går fort! Jag har snart bott halva mitt liv här nere! Halva mitt liv! Galet! Men det är här mitt hjärta hör hemma och jag har ingen som helst längtan till Malung igen. Jag säger inte ens "hem" till Malung när vi ska dit.. Konstigt de där hur saker och ting sakta men säkert försvinner bort...
Men bättre förr... Det vet jag inte om det var om man tittar på gamla bilder... Tack gode gud för de digitala kamrarna som finns nu! Tog man ett kort med en vanlig kamera, ja då kunde man ju ta ett eller 2 och sedan lämna in rullen och så såg alla bilder förjävliga ut...
Jag försökte rota fram några bilder från början när jag flyttade hit....  Men ja, det var ju inga vackra bilder precis, inte så konstigt att jag har valt att INTE sätta in dem i albumen;-)

 Häng i min STOORA soffa i ettan... Man kunde ju i alla fall sitta 2 i den;-)
Även på den tiden tog jag ganska så mycket kort... Men det verkar inte vara ett endaste kort på hur lägenheterna såg ut.. Så då får ni istället skratta åt hur jag sett ut;-)

Jag vet att ni har sett detta foto förr... Men jag bara måste bjuda på det igen... FY FAN så jag såg ut!;-)

 Älskade den 2:an som jag bodde i när jag och Jonas träffades! En takvånging och så himla mysig!
Jag hade bott i Skillingaryd ungefär ett år, så fick jag för mej att klippa av mitt hår och färga det i alla olika färger... Kanske skulle jag också valt att skaffa lite större glajjor? Ha ha, ja för de var INTE stora!;-) 

 Och katt blev jag också med! Älskade Elvis!
Som sagt... Man kunde visst bara ta ett kort och sedan skicka in.. Blev de misslyckat så blev det!;-)
Tack underbara Skillingaryd för dessa 18 år! Förmodligen kommer jag leva här tills jag dör! Ja, varför ska vi flytta på oss när vi trivs så bra här?;-) Vi har provat på att bo i Jönköping ett år jag och Jonas.. Inget alls för mej... Jag älskar de lilla, där alla känner alla! Ja, allt har sina fördelar och nackdelar. Men tryggheten, den är fantastisk! Man känner allt och alla, man hälsar och man pratar! Det älskar jag!